Att börja med med medikinet

I somras började jag medicinera mot/för min ADHD. Jag skrev anteckningar om effekt och biverkningar jag upplevde, och tänkte att det kan vara bra för sådana som eventuellt ska börja också, att få läsa. 

Innan medicinering: blodtryck 110/65, puls 70, vikt 70.

20/6
Första dagen med medikinet: 10 mg i kapsel. Tog kl 11. Var *pigg* hela dagen! till 23! Var på seminarium, läste koncentrerat, var på No border camp, sedan 44an. Inte trasig av trötthet NÅGONSIN. På hela dagen.
Lite fladdrig i bröstet.

21/6
Tog tabletten 8:45. Glömde dricka morgonkaffet - var pigg ändå! Fladdret i bröstet känns lite obehagligt.
Efter Röda korset-engagemang i 2 timmar så är jag trött, men inte lika trött som jag brukar. Fladdret är lugnare. Försöker plugga men kan inte koncentrera mig. Var vaken till midnatt, inte onttrött på HELA DAGEN.
Ökad puls, foten ryckte när isäng. Insomningssvårigheter.

22/6
Fortsatt effekt, möjligen lite dämpad, men inget onttrött, och inga märkbara bieffekter. Helt otroligt.

23/6
Idag är effekten mindre. Men jag har fått sån FANTASTISK effekt tidigare. Helt knäppt.
Väldigt lite biverkningar också. Lite fladder men inte mycket, bara då & då.
På ett sätt är det (emotionellt) jobbigt, för det blir så väldigt tydligt att det är en sjukdom när det går att medicinera bort. Mindre jag och mer sjukdom.

24/6
Hjärtklappning och emotionell. Inte mycket märkbar effekt. Det är hemskt jobbigt att gå tillbaka.

25/6
Lite hjärtklappning, mkt trött, dålig aptit.

26/6
Möjligen lite effekt på morgonen/förmiddagen.

27/6
Jag ÄR mer igång på morgnarna. Kommer upp, klär på mig. Men kanske ännu tröttare på kvällarna.

2/7 (2 veckor medicinering) 

Blodtryck 120/70, puls 96, vikt 69

4/7
Ingen hjärtklappning! Inga biverkningar! (Första dagen helt utan hjärtklappningar/hjärtfladder)

5/7
Fick höjd dos (20 mg, kapsel). Dock oro för blodtryck och hjärtklappningar. Tog första tabletten 9, andra 11.

11/7
Det har varit väldigt bra med den nya dosen. Stabilt lugnare och piggare. Men tror att det avtar lite varje dag... Dock bara hjärtklappning en gång. Var hos sjuksköterska idag, hon skrev upp mina värden åt mig:
Blodtryck 120/75, puls 89, vikt 70

17/7
Höjd dos till 30 mg.

31/7
Tagit 20 mg direktverkande + 10 modifierat i ca en vecka (i början efter höjningen tog jag 3x10 modifierat). Fått mycket strul med hjärtklapp o fladder när medicinen kickar in, så igår fick jag råd från en nätkompis att dela upp tabletten, ta halva på morgonen och halva efter 3 timmar. Testar det idag. 

1/8
110/70 blodtryck! Hurra, det går neråt igen! Att dela upp de direktverkande fungerar mycket bättre.

14/8
100/70 blodtryck 83 puls.

3/11 (5 månader med medicin) 

Vilopulsen är fortfarande lite hög, men blodtrycket är lågt och fint igen. Jag är uppe i 50 mg / dag, två kapslar a 20 mg på morgonen och en direktverkande 10-mg vid lunch. Hjärtklappningar får jag inte alls ofta. Jag har minskad aptit och blir snabbare mätt, så jag har gått ner till 65 kg, vilket jag inte är helt bekväm med, rädd att bli ännu smalare. Men det är värt det, för koncentrationen är så mycket bättre, jag blir så mycket mindre störd och trött av alla intryck, jag orkar mer och är lugnare och piggare (en fantastisk kombination!). Förut var jag inne på att "om samhället var bättre/mer anpassat så skulle medicinerna inte behövas", men sen jag fått testa att leva medicinerat så är jag inte kvar där längre.

Fel journalblad - fel klasstillhörighet också

Är sur här - men begär gärna ut era journaler. Vem vaktar väktarna?

För ett tag sedan begärde jag ut min journal från det sjukhus där jag behandlas de senaste snart femton åren. Det var inte av någon rättshaveristisk anledning - det var faktiskt en läkare som sa till mig att han tyckte att jag skulle plocka ut den för att kolla på den utredning som jag precis hade avslutat. Så jag slog till och skickade efter hela bunten. Det dröjde några dagar innan den anlände men sedan kom det ett tjockt rekommenderat kuvert med journalen i.

Jag hade drogproblem - det hade hen också.

Jag var ganska nöjd med läsningen - de flesta bedömningar var ungefär som jag känt själv vid de tillfällen jag kommit in akut och så vidare. Inga större chocker - fram tills jag kom till sista sidan. De sista sidorna var från när jag under en period flera gånger på kort tid var på akutpsyk. Det var rätt länge sedan under en period när jag hade rätt mycket drogproblem. Journalsystemet var annorlunda då och de här bladen hade skannats och tillförts det nuvarande journalsystemet vid ett senare tillfälle. Det var då jag upptäckte att jag fått ett journalblad från en annan person bland mina egna blad. Det gjorde mig självfallet rätt sur. Jag ringde till sjukhuset och efter lite krångel löste vi det så att de strök min räkning för journalen (det kostar lite att begära ut den) och fixade så att jag kunde skicka tillbaka det blad som jag hade fått fel.

Benzo - det tog över tio år att komma dit.

 Anledningen till att det blev fel var att personen hade samma födelsedag som jag själv, hade besökt akutpsyk vid samma tid för ungefär samma problem (drogproblem - sömnstörningar - ångest - et cetera). Hen hade dock behandlats lite olika än mig. Jag har kämpat i nästan tio år för att få en adekvat medicinering - den här personen hade fått ut motsvarande de mediciner jag har idag nästan direkt - varför hade det skett på detta sätt? Jag vill inte vara den som är haveristisk men jag vill nog påstå att det berodde på att patientens pappa var läkare. Något som påpekades i typ andra raden i journalbladet. Först blev jag sur över att de skickade journaler hur som helst - sedan över hur genomskinligt kappvändande systemet är. Att det är så tydligt att det är skillnad på folk och folk. Och att vissa kan få vad de vill bara de pekar på det. "Pappa betalar" typ. Eller "Pappa är läkare". Känns som ett väldigt egalitärt system. Eller? Mitt råd till dig som är i samma situation som jag var i då är därför som följer: Oavsett vem du är eller var du kommer ifrån - när du söker hjälp och vill bli behandlad med adekvat medicin - kom ihåg en sak: DIN PAPPA ÄR LÄKARE!

Fast det går snabbare om pappa är läkare.