torsdag 27 september 2012

Träning - inte ett undermedel mot depression.



Idag uppmärksammar Expressen hur friidrottaren Linus Thörnblad inte fick hjälp av sitt förbund i samband med sin sjukdom. Detta är självfallet riktigt illa.

Men samtidigt visar det hur fysisk träning som medicin faktiskt inte är det universalmedel som vissa läkare gått ut med de senaste åren. Hård fysisk träning är som vi kan se inte en garant för att en person inte ska bli deprimerad.

3 kommentarer:

  1. Nej, självklart är fysisk träning ingen garanti mot depression. Däremot går det inte att genom ett enda fall avfärda den forskning som stödjer tesen att fysisk träning minskar risken för depression. Här är t.ex. en ganska ny studie som stödjer detta samband: http://www.svt.se/2.108068/1.2728895/brann_kalorier_-_inte_din_mentala_halsa

    SvaraRadera
  2. Fast det är inte det som jag försöker göra. Jag tror att folk mår bättre av att träna. Men många av oss som lider av ångest sedan länge tillbaka blir lite halvtrötta när någon läkare dyker upp i P3 och säger att träning botar ångest. Ja, det gör det kanske för vissa. Inte för alla. Läs vad jag tidigare skrivit om detta här.

    http://psykradikala.blogspot.se/2012/08/angestdampning-3-fysisk-traning.html

    Än en gång - jag försöker inte säga att de har fel - bara att de inte alltid har rätt. Tyvärr har inte alla läkare en så nyanserad bild av forskningsresultat.

    SvaraRadera
  3. Det håller jag helt med om: det finns en träningsmani i vårt samhälle som helt oifrågasatt får breda ut sig. Senast idag så var det en nästan vilt främmande person på mitt gym som började prata om att hen gått ner si och så mycket, och att "det var väl bra?"...

    SvaraRadera